I alla fall, idag har jag fått ett brev:
Inuti i brevet fanns ytterligare ett brev, från mig själv anno 1999. Ett tio år gammalt brev med drömmar och framtidsplaner och förhoppningar. Jag är lite för spänd för att öppna det. Tror jag måste äta middag först. Samla krafter. Tänk om jag har gjort tolvåriga Hanna besviken? Det vill jag ju inte göra. Så, middag först, tillbaka till dåtiden sen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar