En längtan

Jag längtar efter huset. Efter gräsmattan. Att få sitta på altanen med en kopp kaffe i handen. Rensa ogräs och skotta snö. Slippa grannar som har fest. Inte behöva vakna av ambulanssirener och biltutor. Ha nära till skogen och träden. Jag behöver skogen och träden och naturen och lugnet och sinnesron och djuren och vattnet och vinden och och och.

Jag har alltid tänkt att det här huset ligger på tunnelbaneavstånd från livet i stan. Men nu är jag inte så säker längre. Det kanske ligger längre bort än så.

Det kryper i kroppen

Älskade lilla bloggen. Du finns ju knappt längre.

Idag kryper det i kroppen på mig. Jag kan inte riktigt sätta fingret på vad det är som skaver, men något är det. Förmodligen att semestern är slut. Jag vill att det här som har varit min bästa semester någonsin ska fortsätta ett bra tag till.

Tur att jag har en långhelg inplanerad snart!

ständiga hårproblem

Ska klippa mig nästa vecka. Kortare är det tänkt. Både jag och min frisör har kommit fram till att jag inte passar i allt för lång hår, page är mer min melodi. Men så ser jag gamla bilder där jag faktiskt har lyckats göra något fint med svallet och genast vill jag spara ut.

Fast jag orkar ju inte lägga ner evigheter varje dag på att fixa håret (när jag dessutom cyklar till jobbet och därmed använder cykelhjälm). Dessa problem man har.

hösten

Va? Oktober har passerat? Och nästan hela november också? Tur att årets tråkigaste månader (rent vädermässigt alltså) är förbi. Tur att jag trivs så bra med min tillvaro att jag knappt märkt att det är mörkt dygnet om och ganska deprimerande väder egentligen.

det är visst redan mitten på september

Älskar att hösten är här pga höst = vardag = rutiner. Älskar att jag premiärsprang min första mil förra lördagen och typ vill springa en mil varje helg nu. Att jag har spenderat fredagskvällen med att tvätta. Älskar att jag inte behöver jobba imorgon för vi hann med allt till deadline redan idag.

jag & vita blixten

Bilen är både sexig OCH praktisk!

Sommarens mål

Just det, har anmält mig till Tjejmilen. Har aldrig sprungit en hel mil i hela mitt liv. Tanken var att jag skulle löpträna hela sommaren... Istället har jag badat och.... druckit öl. Det är väl tanken som räknas? Eller?

Hej

Jag kan inte säga något på över 140 tecken. Är twitterskadad. Och lite trött på internet.

med livet som insats

Jag är så glad att jag har körkort, annars hade jag nog varit död vid det här laget pga cyklar till jobbet och hem varje dag. Stockholm är inte en stad där cyklar och bilar samsas bra, det är nästan inbördeskrig på gatorna varje morgon! Tack vare att jag faktiskt har körkort och tänker som en bilist cyklar jag extremt försiktigt.

Sen att jag är helt bilskadad och typ får panik för att jag "glömt ta på mig bilbältet" när jag sitter på cykeln är en annan femma. Eller att jag en gång tänkte "yes, har haft cykeln parkerad i skugga = den kommer vara sval och skön när jag ska trampa iväg"...

Jag vänjer mig nog snart vid att vara en Stockholmscyklist.

♥♥♥

KOM TILL STOCKHOLM SNART!!!