pepp på livet

Jag skulle möta Malleballe i stan och tog tuben till Gullmarsplan, hoppade av och traskade över bron för att promenera till Gamla stan och Ekovaruhuset. Medan jag spattserade över vattnet gick jag och log för mig själv och tänkte om och om igen att "livet är så jävla bra just nu".
Allting flyter på perfekt, jobbet går bra, kroppen mår bra, hjärnan skulle kunna behöva lite mer stimulans men mår helt okej, solen sken och värmde mina kinder, sparkontot växer, katterna mår bra och allt bara är allmän pepp! Jag mår så himla bra.

Har börjat rensa mitt liv från saker som stressar upp mig. Typ internet och att hinna läsa alla tråkiga bloggar som jag har fastnat i. Vill slippa lägga ner tid och energi på saker som enbart gör mig irriterad. Vill slippa vara en sån där magsårskvinna som jämt går runt och ser butter ut.
För ett par dagar sen när jag satt på tunnelbanan till jobbet som åkte lite långsammare än vanligt på grund av blablallba satt en stressad kvinna brevid mig och tittade på klockan varannan sekund. Jag bara log och tänkte att det spelar väl ingen roll om jag glor på klockan hela tiden, tåget kommer inte fram tidigare för det.
Jag ler mot okända människor och är trevligare än någonsin. Jag känner mig så, förlåt det töntiga ordvalet, harmonisk.

Jag kom i alla fall inte längre än till Skanstull på min promenad för jag kom på att det vore mycket trevligare att ta en promenad längs med Årstaviken med Malin istället för att shoppa som var den urspungliga tanken. Jag ringde henne och informerade om den nya planen och sen promenerade vi på den proppfulla promenadvägen till Hornstull. Där slog vi oss ner på en bänk och njöt av solen för att sen gå vidare till Liljeholmen, in på mitt jobb en snabbis och mingla lite med mina fantastiska kollegor och sen promenix runt Trekanten.
Fin promenad, fin kompis.