Filmkvällen var trevlig, men jag har sovit så himla dåligt inatt.
Dunka lilla hjärtat, dunka! Känn något annat än vemod och sorg! Han är ju bra, han är ju rolig, han kysser mig och håller om mig och han luktar gott och han får mig att skratta och hans skägg kliar lite lagom mycket på kinden.
När ska man vara redo för något nytt egentligen?
lördag 8 november 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar