när jag kom hem från jobbet var jag arg

Bubblade och kokade ett enormt klot av ilska i mig så fort jag vaknade upp ur min tunnelbanesömn på väg hem från jobbet. Innanför dörren svidade jag om till löparoutfit (kom den här gången ihåg att det är december och satte på mig flera lager kläder) drog på mig mina leriga skor och gav mig ut på Järvafältet.

Struntade i att hålla koll på hur länge jag hade sprungit som jag brukar. Sprang bara tills jag blev trött och tills ilskan var borta. Blev min längsta löprunda på länge.

Nu är skorna ännu lerigare.
Jag är lite gladare.

(Egentligen var jag nog arg redan på jobbet för jag fick ett infall precis när jag skulle gå för att byta om och kramade K jättehårt och han trodde att jag grät men jag ville bara ha en kram för jag var arg och spik i hjärtat och ångra bara det du gjort och aldrig det du inte gjort och carpe diem och tänk nu bara positiva tankar och allt det där andra. Något var det och bara en kram kunde få det bättre igen)