mer död än levande

Igår var jag på Ewas fantastiskt roliga 50-årsfest. Härjade som en tonåring, Erika tvingade mig att dricka shots och jag dansade omkull en överförfriskad dam på dansgolvet. Pratade mycket danska i mikrofonen, drog igång en extra födelsedagssång för födelsedagsbarnet. Blev extremt vinnarhetsig som vanligt när det vankades schlagerintrotävling, och mitt lag vann såklart!

Men. Efter fina fester finns det alltid en morgondag. Eftersom jag i princip aldrig super till nu för tiden har det varit en lååång, lite lätt plågsam dag. För att råda bot på baksmällan har jag ätit ost i alla olika mängder. Smält ost på kebabpizzan, färskost i frostingen på Signes födelsedagscupcakes, grevé på rostat bröd och slutligen brieost på dinkelkex. Extremt smart drag att kombinera massivt ostätande med bakisness när man är laktosintolerant.

Längtar efter att träna efter den här slappishelgen!!