The happy song

Lyssnar på Otis Redding och tänker på problemfria torsdagsölar, spontanfest, för mycket cruisande, dåliga skräckfilmer, naturgodis osv osv i all oändlighet. Jag vet att det kommer bli så jävla mycket bättre, att jag kommer bli en jävligt mycket bättre människa, jag kommer vara härdad till tusen när det här är över och det måste komma något mycket bättre ur askan. Det måste göra det. Det känns som det.

Bättre och bättre för varje dag. Det börjar nästan kännas behagligt nu.
OCH PUSS PUSS PUSS PÅ ALLA MINA FANTASTISKA FINA UNDERBARA VÄNNER SOM HJÄLPT MIG SÅ SJUKT JÄVLA MYCKET, SKRAPAT IHOP RESTERNA AV MIG OCH PLOCKAT IHOP MIG MED HJÄLP AV RESERVDELAR OCH GETT MIG ENERGI OM OCH OM IGEN OCH JAG HADE ALDRIG ÖVERLEVT DEN HÄR JÄVLA SKITPERIODEN I MITT LIV OM DET INTE VORE FÖR ER OCH ALLT FINT NI HAR GJORT! JAG ÄLSKAR ER!