Det hände en rolig sak på jobbet och i en halv sekund tänkte jag "åh, måste komma ihåg att berätta det här för Jonas när jag kommer hem". Sen frös jag till och insåg att jag inte alls skulle berätta något för Jonas och så fick jag lite klump i magen för att jag råkade glömma bort att livet ser annorlunda ut nu än för ett halvår sen och sen tänkte jag mitt nya mantra "det som har varit har varit, det som är det är och inget kan ändra på det" och då skakade jag av mig allt på en halv sekund och fortsatte må bra och vara glad.
Jag trodde inte att det gick att förändra så mycket i sitt liv bara genom att lära sig tänka på ett annat sätt. Tänka positivt och se det goda i alla situationer.
Det har varit en fin och rolig dag på jobbet idag med. Ibland hörde man gnäll från olika håll och kanter och då log jag mitt största leende och tänkte "med en dålig inställning kommer man inte långt!" och jobbade vidare. Till och med när jag slog i benet i en vass kant tänkte jag "äh, det gör väl inget, smärtan går över" (nu har den visserligen inte gjort det, bara dämpats lite och jag svor faktiskt en eller två gånger innan jag blev prozac-hanna igen).
Sen kom Rene till jobbet med sin tjej och världens gulligaste lilla hundvalp!!! Då blev jag helt galen av glädje och började prata bebisspråk och gulla med den och ba: åhååhåhåh!!! *vill ha* Rene tittade suspekt på mig och ba typ: okej? Knarkat?
Känner mig faktiskt lite knarkig. Går runt och nynnar/visslar/sjunger hela dagarna, är oerhört trevlig mot allt och alla och bara mår bra. Inget som stör, inget som får mig på dåligt humör. Kaffe får mig pigg, snälla kunder får mig glad, sminket får mig snygg osv. Så jävla skönt.
Efter jobbet idag tog jag mig till Friskis för första gången på hundra år och tränade ett medelpass. Den extra dosen endorfiner kommer jag säkert kunna leva på i månad, hehe. Trots att passet var jättejobbigt så log jag hela tiden och skitmånga andra gjorde också det! Ledaren var fantastisk och peppande och fick mig att ta tills jag fick mjölksyra i hela kroppen.
Efter träningen gick jag till Granit för att köpa magneter och då fick jag en komplimang för min kofta av tjejen i kassan! Jag ba: perfect day typ asså!
Sen på tunnelbanan hem så blev jag jättetrött och höll på att somna och då blev jag orolig att jag skulle bli grinig och bitter, men det blev jag inte. Tog en äggmacka när jag kom hem, diskade lite disk och kollade på tv med Svea. Laddade lite inför en morgondag med nya roliga äventyr! Alla dagar har ju en liten strimma guldkant, eller hur? Imorgon är det garanterat min goda matlåda, att jag får lön och att jag ska hänga med Hanna och Malin efter jobbet!
Okej, nu ska jag sluta innan jag blir äcklad av mig själv.
Måste gå och lägga mig. Väckarklockan ringer ju 04.30 imorgon, precis som alla andra dagar. Men vet ni vad? Morgonstund har guld i mun! *positiv tjej*
torsdag 14 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
alltså fan hanna, jag barfar ltie på det här. fast samtidigt är jag glad för dig att du mår bättre nu haha. men fy, var är allt det svartaaaah!?! :D
SvaraRaderaHAHAHA fyfan, håller med malle, kräktes lite i munnen!!!
SvaraRaderamen äsch, det är okej, man ska vara positiv!!
men jag kräks ju också på mig själv!! emo-neggo-hanna finns ju där någonstans längst in men just nu är det prozac-hanna som gäller och jag gillart! blir säkert gnällig igen nästa vecka :D
SvaraRadera