<3 <3 <3

Nu läste jag Nennas skunkdagbok och fan Nenna jag skulle ju INTE gråta ikväll, men nu gör jag det ändå för jag är så jävla glad över att jag har lärt känna dig och för att du är så snygg och rolig och smart och snäll och bra på alla sätt och vis! Och vad är vänner till om inte vinterpromenader och gnälla över livet och försöka ta sig vidare. Till nästa hinder, nästa problem, där alla vänner står och väntar för att hjälpa en över.

Det allra allra allra bästa med hela min och Jonas separation och allt kaos där i mellan har varit att jag har insett hur fantatiskt fina vänner och fin familj jag har. Trots att det känns som att jag har försummat alla så himla mycket de senaste åren. Jag känner mig så jävla älskad av precis varenda en som har tagit hand om mig, skrapat ihop alla smådelar och satt ihop mig till något som liknar en människa igen.