"Fina du, snart kommer kärleken och slår dig på käften. Den hoppar upp och kicksparkar dig i nyllet och ditt hjärta kommer att skrika NOOOO av skräck men inte kunna stå emot, för framför dig kommer du bara se honom, han som får dig att smälta ihop till en liten blöt fläck på marken, som får dig att undra varför ringer du inte, det har ju gått flera timmar, skit i det då för fan jävla asshole, tills han ringer och du veknar och hjärtat slår ett extra slag eller tusen. Han kommer att hålla om dig i skeden hela natten, eller åtminstone tills det blir för varmt att ligga nära nära, och hans armar runt dig kommer att vara anledning nog till att stoppa tiden och aldrig mer kliva upp ur röran av skrynkliga lakan och nakna kroppar, för varför ska man leva i verkliga livet då man kan knulla bort hela nätter och dagar och kyssas tills läpparna ömmar och plötsligt resa sig på armbågarna och komma på att oj, vi har inte ätit på flera timmar, ska vi kanske göra mackor, men sedan faller ni ändå ner i sängen igen och glömmer bort allt på nytt. Han kommer att räkna alla födelsemärken på din kropp och aldrig avslöja resultatet, inte ens för dig, för det är hans hemlis, något han är den enda i hela världen som känner till, och han kommer att hålla om dig på stan och då någon spanar in dig (och alla de gånger han inbillar sig att någon gör det, för hur skulle någon kunna låta bli att INTE göra det?) kommer han att stanna upp och kyssa dig, mitt på gatan, och du skäms lite, stelnar till, pinigt hello, men han skiter i vilket, han raserar allt, alla dina murar faller. Det kommer att göra ont, du kommer att vara rädd, du kommer att tänka skit samma whatever, det är inte värt det, mitt hjärta kommer att splashas mot marken om det faller, för aldrig någonsin har någon lyckats ta det så högt som nu, men så piper det i mobilen och det är han som säger att det är svårt att koncentrera sig på jobbet för allt han kan tänka på är dina bröst i morgonljuset, och du kommer att rodna och pinighetsskratta och kalla honom Ulf Lundell-poet, men inuti växer ditt hjärta lite till, blir stort och varmt och fuzzy och du kommer att tänka, vad fan okej vi kör, dina läppar i min nacke och de solblekta håren på dina underarmar makes it all worth it. Hit me."
Hittat hos Ania.
fredag 8 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
men GUUUUUD romantiskt!!!! ÅHH!!!!!
SvaraRaderahaha, du är en riktig jävla sucker för romantik!
SvaraRadera